Igår var det första gången jag hängde på Loke på sångstund på Barnens Hus i Södertälje. Han är ju en liten stjärna. Han sjöng och viftade och jag upplevde snarare ett gympass än en sångstund. Det var små slagverk och bjällror som man skulle rytma med till dessa visor... de fick jag knappt röra - det var hans! Hehe... Sedan hängde Loke med till repet där han fick spela på Thorbjörns trummor. Under själva repet spelade han munspel, sjöng, spelade gitarr, triangel, slog på saker och hela bandet hjälpte till att hålla honom vid god och glad form så han ville fortsätta och vi kunde repa igenom ett set.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är jag precis hemkommen från min semester med brorsan i Dublin. Det blev tre kvällar och en hejdlöst massa öl. Och lite turistande. Allt var kanon! Dock så fanns det en del av mig som fortfarande ville hem. Suck. Nåja, jag ska väl tillbaka dit ige...

Det har varit tunga dagar, och tungt är det än. Det går upp och ner. Men ni ska veta, ni som sett alla mina inlägg, dikter och verser att det inte finns lika mycket dramatik i det hela som mina känslor återspeglar. Ja, det känns som jag skriver och i...

En till liten vers som handlar om hur jag osmidigt klarar av att förlora sådant som betyder så mycket...   Det gnistrar och sprakardär drömmarna spira Jag har förlorat min kärlek den spröda och skira   Jag har förlorat det hopp vi söka ...

Jag vet inte vad det är med mig. Kan man ha en sådan stark känsla av ensamhet? Hur som helst är det en natt jag inte önskar något. Smärtan är ofantlig. Varför? Jag har ingen direkt förklaring. Saknad? Ja, men inte så till den milda grad. Det har jag ...

My love is true and deepbut I am nothing in this placeMy heart is breaking upas I look at the picture of her faceHer eyes is looking backbur her soul has turned awayI know that she can love meanother time, another dayI am the one that wanderslonely t...