Det hela började med att basisten, Micke,  på eftermiddagen var tvungen att ta en tur till Ljusterö och tillbaka. Han stannade till i replokalen vid Årsta och slumrade. Jocke som var kvällens dedikerade chaufför hämtade upp mig och sedan resten av gänget i Årsta. Vi var framme vid puben strax innan 22. Mat och öl beställdes in och 20 över 10 var vi klara med detta intag och gick backstage (ett trapphus) och tog fram våra instrument. Det riggades och testades, stämdes och flyttades högtalare och sedan, till slut, klockan 23 gick vi på. Micke var väldigt förtjust i maten, nån chicken tandori tror jag (engelsk pub och indiskt kök tror jag skylten sa framför stället).

Vi öppnade med "Punkrock Show" och "Rummy Dum Hum". Sedan var det "If It Wasnt For Charlotte". Setlistan slutade otippad med "Lexus Sexus" och höll "Belfast Nights" i mitten. Jag fick tre pers som tackade för att vi körde "Belfast Nights". Fantastiskt. Jag tror hela setet var 30-40 minuter.

Robban, Anarkopunx, arbetar som fan för att få upp sig ett rykte men det är generellt svårt att dra folk en onsdag. Nu ska han visst få loss lördagar på stället lite längre fram.

Vi drog hemåt efter en pilsner och jag landade i Södertälje klockan två på natten efter att Micke, Jocke och jag hade stannat till på en mack vid Skärholmen för lite nattamat. Marcas och Thorbjörn kastade vi av vid Skanstull vilket gjorde att vi fick bära upp grejerna till replokalen utan deras hjälp (morr och mummel). Nåja, det var inte så mycket prylar och gick snabbt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är jag precis hemkommen från min semester med brorsan i Dublin. Det blev tre kvällar och en hejdlöst massa öl. Och lite turistande. Allt var kanon! Dock så fanns det en del av mig som fortfarande ville hem. Suck. Nåja, jag ska väl tillbaka dit ige...

Det har varit tunga dagar, och tungt är det än. Det går upp och ner. Men ni ska veta, ni som sett alla mina inlägg, dikter och verser att det inte finns lika mycket dramatik i det hela som mina känslor återspeglar. Ja, det känns som jag skriver och i...

En till liten vers som handlar om hur jag osmidigt klarar av att förlora sådant som betyder så mycket...   Det gnistrar och sprakardär drömmarna spira Jag har förlorat min kärlek den spröda och skira   Jag har förlorat det hopp vi söka ...

Jag vet inte vad det är med mig. Kan man ha en sådan stark känsla av ensamhet? Hur som helst är det en natt jag inte önskar något. Smärtan är ofantlig. Varför? Jag har ingen direkt förklaring. Saknad? Ja, men inte så till den milda grad. Det har jag ...

My love is true and deepbut I am nothing in this placeMy heart is breaking upas I look at the picture of her faceHer eyes is looking backbur her soul has turned awayI know that she can love meanother time, another dayI am the one that wanderslonely t...