Det finns många vackra kvinnor

som bleknar i ljuset av dig

Det finns många ljuva hjärtan

som kämpar och bankar

men ingen som har berört mig

och skakat mig, tagit mig till platser

som bara finns i böckernas värld

utan konstiga ingredienser och tillsatser

med ögon som gnistrar,

i drömlik flärd

Det finns många vackra kvinnor

som försvinner i ljuset av dig

och det finns många vackra sagor

men bara en som har handlat om mig

Du har gett mig för livet ett hopp,

allt blev så ljust, allt som var grått

Så jag säger det här till er alla
att det vore väl lycka

om alla vore Charlotte

Egentligen borde ju allt vara frid och fröjd. Jag har folk runtomkring mig och tusen barn som är det bästa i hela världen.

Det värsta är alla dessa känslor av att inte riktigt nå fram. Att man konstant skjuter för lågt, siktar galet eller missar helt åt helvete. Jag tror att jag någonstans inte kommer att leverera någonting riktigt bra här i livet. Borträknat alla barn då, för de är underbara.

Bland alla mina miljoner ideér och tusen talanger (eller försök till sådana) får jag ofta goda uppstarter, har ibland riktigt goda ideér. Men var är den där riktigt fin-fina idén? Var är det där riktigt översvallande resultatet? Ligger det i framtiden eller ligger det inte i min väg över huvudtaget?

I relationer är jag usel tror jag. Jag försöker, men det slutar ofta med att jag snubblar på nåt sätt. Jag vet inte riktigt, men slut tar det.

I bandet är jag en medelmåttig kapellmästare med medelmåttiga låtar på medelmåttiga klubbar. Jag försöker nå lite över det. Vore kul. Vore kul att få nån riktigt bra feedback på det man gjort i musikväg. Man har ju hållt på ett tag och lär väl fortsätta tills man är 114 och spelar nyckelharpa.

Generellt mår jag ganska mycket skit nu, vilket brukar stimulera låtskrivandet, men jag får bita ihop och få ordning på saker och ting. Barn, företag jag är inblandad i och allt sådant kräver ju en rakryggad herre med skinn på nästan och hår under armarna.

Jag hoppas jag mår bättre snart för det här känns jävlar inte roligt. Jag får kämpa mig genom varje timme!